Alla är inte medvetna om detta, men hudproblem kan ha sitt ursprung djupare än man tror. De kan vara symtom på olika sjukdomar i mag-tarmkanalen eller tecken på försämrad metabolisk hälsa. I detta material förklarar vi hur huden kan spegla tillståndet i kroppens inre.
Läckande tarm och dysbios
Utvecklingen av så kallat ”läckande tarm-syndrom” är i hög grad kopplad till obalans i tarmens mikrobiota. När bakteriella toxiner och andra antigener tar sig ut i blodcirkulationen aktiveras en rad inflammatoriska processer, bland annat i huden. Hudåkommor som särskilt ofta förknippas med störd tarmmikrobiota är atopisk dermatit (eksem), psoriasis och rosacea.
Visste du att…?
I patogenesen vid psoriasis tillskrivs Th17-celler en betydande roll, eftersom de producerar stora mängder proinflammatoriska cytokiner. Djurstudier på möss tyder på att vissa typer av tarmmikrobiota kan förstärka Th17-cellernas immunrespons.
I en kohortstudie på 957 spädbarn visade man att kolonisering av tarmen med patogena E. coli och/eller C. difficile föregick utvecklingen av atopi. Forskare har även identifierat ett samband mellan rosacea och bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO).
I en studie på patienter med rosacea delades deltagarna slumpmässigt in i två grupper: en placebogrupp och en grupp som behandlades oralt med rifaximin (ett antibiotikum som används vid tarminfektioner). Hos patienter där rosacea samexisterade med SIBO observerades att hudsymtomen försvann i upp till nio månader. Intressant nog svarade patienter med rosacea men utan SIBO inte på rifaximinbehandling. Författarna menar att SIBO ökar tarmens genomsläpplighet, vilket leder till systemisk spridning av bakteriella restprodukter från tjocktarmen samt proinflammatoriska cytokiner.
Klåda vid kolestatiska leversjukdomar
Alla känner inte till att klåda i huden kan ha en icke-dermatologisk orsak, nämligen leversjukdomar kopplade till störd produktion och utsöndring av galla till tolvfingertarmen. Det har inte visats något tydligt samband mellan klådans intensitet och graden av leverskada. Klådan kan uppträda tidigt i sjukdomsförloppet, ibland långt innan diagnosen ställs.
Visste du att…?
Inledningsvis ansågs förhöjda nivåer av gallsyror i blodet vara den främsta orsaken till klåda. Denna hypotes har dock visat sig vara ofullständig, vilket bland annat stöds av observationen att klåda inte förekommer vid akut leversvikt, trots kraftigt förhöjda gallsyranivåer.
Vad vet man hittills om patogenesen bakom detta gåtfulla symtom?
-
Ingen enskild klådfaktor har identifierats, men man misstänker att ett pruritogent ämne bildas i den sjuka levern.
-
Receptorn TGR5 har identifierats i huden och kan aktiveras bland annat av gallsyror.
-
Det finns hypoteser om att aktivering av det opioida och serotonerga systemet spelar en viktig roll.
-
Klådans svårighetsgrad korrelerar med förhöjda nivåer av lysofosfatidsyra (en fosfolipid som ingår i cellmembran) samt med aktiviteten i autotaxin-vägen.
Hudmanifestationer vid metabola rubbningar
Hudfibrom (skin tags) är godartade tumörliknande hudförändringar. Även om de kan förekomma hos metabolt friska individer, visar studier att de är betydligt vanligare hos personer med insulinresistens, dyslipidemi och fetma. De framträder som små, mjuka, utskjutande knottror, oftast lokaliserade till halsen, ögonlocken och ljumskarna. De är hudfärgade eller något mörkare.
Överskott av insulin stimulerar proliferation av hudens keratinocyter och fibroblaster, vilket ger upphov till acanthosis nigricans – ett kliniskt tecken på insulinresistens. Tillståndet kännetecknas av gråbrun missfärgning, förtjockning och sträv hud, oftast på armbågar och knän.
Gula fläckar, så kallade xantelasmata, är kopplade till lipidrubbningar och metabolt syndrom. De är i praktiken kolesterolinlagringar i huden och förekommer främst på ögonlocken. Ofta betraktas de enbart som ett kosmetiskt problem och avlägsnas kirurgiskt eller med laser. I själva verket utgör de en viktig varningssignal för en ogynnsam lipidprofil, som kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.